Jessica Kolterjahn, aktuell med romanen Nattfjäril.          Foto: Sandra Qvist


Vad handlar Nattfjäril om?
Nattfjäril bygger på en verklig händelse som inträffade på Hotel del Coronado utanför San Diego 1892. En ung kvinna tog in på hotellet och fem dagar senare hittade man henne död därutanför, skjuten i tinningen. När man skulle fastställa kvinnans identitet visade det sig att hon skrivit in sig under falskt namn. Det skrevs om fallet i tidningar över hela USA i några veckor tills man fick reda på vem hon egentligen var. Kring den döda kvinnan har det senare bildats en spöklegend och än i dag ges det ut böcker med teorier om dödsfallet.

Hur fick du idén?
Det var under en arbetsresa till Comic-Con i San Diego som vi en dag åkte ut för att titta på det kända hotellet, där man bland annat har spelat in I hetaste laget med Marilyn Monroe. Vi gick längs stranden upp till hotellet, kikade in i foajén och den fantastiska matsalen, och på vägen ut snappade jag åt mig en liten broschyr. När vi senare kom tillbaka till hotellet läste jag snabbt igenom de få rader som stod om spöklegenden och redan samma kväll hade en historia planterats i mitt huvud. När jag kom tillbaka till Sverige köpte jag genast en bok om fallet.

Vad var det i historien om den döda kvinnan som du fastnade för? Vad satte igång din fantasi?
Jag tror att miljön bidrog mycket till att jag snabbt fick en stark känsla för berättelsen. Men även att det var en så spännande historia som låg bakom. Om kvinnan nu tog livet av sig, varför gjorde hon det och vad hände under dagarna på hotellet innan hon gick ut i stormen den där kvällen. Ju mer jag läste om henne, desto mer fascinerad blev jag av hennes livsöde.

Varför heter romanen Nattfjäril?
Förr i tiden kallade man prostituerade för nattfjärilar. Den kvinnliga huvudpersonen i Nattfjäril drivs av en stark, mörk sexualitet och förhållandet till hennes make liknar mer och mer prostitution. Även den manliga huvudpersonen, Henry Stetson, har ett förhållande till prostituerade – de är hans trygghet i ett liv som han inte riktigt vill leva eller ta del av.
En av de första tydliga bilderna när jag började skriva Nattfjäril var av två nattfjärilar som kretsar kring en lampa. En bild som blev talande för hela romanen.

Nattfjäril utspelar sig på 1890-talet, och din förra roman Ut ur skuggan på 1920-talet. Vad är det som tilltalar dig med att skriva om en annan tid?
Jag har alltid varit väldigt historiskt intresserad och fastnar lätt för berättelser som utspelar sig i en annan tid. Det är något väldigt fascinerande med att försöka tränga in i en annan tidsålder när man är så förankrad i sin egen vardag med mobiler och Spotify. Både Ut ur skuggan och Nattfjäril bygger på autentiska historier som gripit tag i mig på något sätt. Oftast är det de små detaljerna som drar in mig i berättelsen, som gör att jag börjar fantisera. Att jag ser tydliga bilder framför mig som sedan sätts ihop med varandra och till slut bildar en idé, en berättelse. Jag har flera sådana idéer som virvlar omkring i huvudet just nu, och alla är historiska. Någon gång kanske jag skriver en roman som utspelar sig i nutid, men just nu känns det ganska avlägset.