Ägodel

Valerie Martin
Köp boken

Utgivningsdag: 2005-09-07
Recensionsdag: 2005-09-07

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

Louisiana, tidigt 1830-tal. Manon Gaudet har gift sig och precis flyttat till sin makes sockerrörsplantage i amerikanska Södern. Som bröllopspresent har hon med sig en slav, den jämnåriga mulatten Sarah. Manon får inga barn och snart tvingas hon acceptera att maken tar Sarah till älskarinna. Hon föder honom två barn. Mellan Manon och Sarah utvecklas ett intrikat maktspel med mörka undertoner. Vem äger egentligen vem? Vad är makt? Och hur får man frihet?     Det här är något så ovanligt som en slavägarkvinnas berättelse. Men det är lika mycket kvinnoroman som sydstatshistoria. Manon berättar i monologform om det enahanda vardagslivet på plantagen. Hon är smart, uttråkad, självupptagen och bitter. Hon beklagar sig för sin mor som inte visar någon förståelse. En kvinnas lott är att vara sin make tillgiven och föda hans barn. Och det som skulle kunna ge frihet, arvet från modern, tillfaller automatiskt maken.     I 1830-talets Södern jäser det av upprorsanda bland de svarta. Även på plantagen planeras en flykt. I en våldsam, blodig scen dödas maken och Manon skadas svårt. Sarah flyr och lyckas uppnå frihet utklädd till vit man. Manon flyttar till sin mors gamla gård. Där skulle en traditionell roman sluta, men Manon är inte en sympativäckande hjältinna. Hon letar rätt på Sarah och återställer med några väl valda ord ordningen mellan herre och slav.     Denna oväntade vändning visar hur djupt förankrad en förtryckarstruktur är. Trots att Manon ser med avsmak på makens grymhet mot slavarna, är slavarnas roll självklar. I sin totala själupptagenhet upplever hon sig själv som ett större offer. Hon är oförmögen att sätta in sin situation i ett större sammanhang. Som gift kvinna i ett patriarkalt samhälle är hon precis lika mycket en egendom som Sarah. Det är en roman som visar att frihet och frihetens pris är olika för svarta och vita, kvinnor och män. Romanen är skriven på ett precist språk där varje ord valts med omsorg. Valerie Martin är en etablerad författare i USA. Hon har skrivit sex romaner, två novellsamlingar och en biografi om Franciskus av Assisi. Forum har tidigare givit ut I doktor Jekylls tjänst..    Idén till Ägodel fick hon under besök i sina hemtrakter runt New Orleans. Hon märkte att spår av värderingar från 1800-talet fortfarande fanns bland invånarna. ”Det tar aldrig slut”, som hon låter Manon säga i romanens början. Martin har gjort en omfattande research; hon har läst slavägarkvinnors brev, dagböcker och bouppteckningar.     År 2003 fick hon det brittiska Orangepriset för Ägodel. Det delas ut till en kvinnlig skönlitterär författare. Motiveringen löd bland annat”… stiligt återhållsam prosa, där det som lämnas osagt lämnar det mest bestående intrycket hos läsaren”. Namnkunniga författare som Marilyn French lovordar Ägodel: ”Den är levande och gripande. Jag sträckläste den.”

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2005-09-07 Genre: Romaner Översättare: Ola Klingberg Originalutgåvans titel: Property Originalutgåvans utgivningsår: 2003 Omslagsformgivare: Jonas Hugoson Thema-kod: Skönlitteratur: allmänt Antal sidor: 209 Mått: 142 x 220 x 19 mm Vikt: 416 g Format (utgivningsdatum): Kartonnage, 9789137125985 (2005-09-07)

Ägodel

Valerie Martin
Köp boken

Utgivningsdag: 2005-09-07
Recensionsdag: 2005-09-07

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

Louisiana, tidigt 1830-tal. Manon Gaudet har gift sig och precis flyttat till sin makes sockerrörsplantage i amerikanska Södern. Som bröllopspresent har hon med sig en slav, den jämnåriga mulatten Sarah. Manon får inga barn och snart tvingas hon acceptera att maken tar Sarah till älskarinna. Hon föder honom två barn. Mellan Manon och Sarah utvecklas ett intrikat maktspel med mörka undertoner. Vem äger egentligen vem? Vad är makt? Och hur får man frihet?     Det här är något så ovanligt som en slavägarkvinnas berättelse. Men det är lika mycket kvinnoroman som sydstatshistoria. Manon berättar i monologform om det enahanda vardagslivet på plantagen. Hon är smart, uttråkad, självupptagen och bitter. Hon beklagar sig för sin mor som inte visar någon förståelse. En kvinnas lott är att vara sin make tillgiven och föda hans barn. Och det som skulle kunna ge frihet, arvet från modern, tillfaller automatiskt maken.     I 1830-talets Södern jäser det av upprorsanda bland de svarta. Även på plantagen planeras en flykt. I en våldsam, blodig scen dödas maken och Manon skadas svårt. Sarah flyr och lyckas uppnå frihet utklädd till vit man. Manon flyttar till sin mors gamla gård. Där skulle en traditionell roman sluta, men Manon är inte en sympativäckande hjältinna. Hon letar rätt på Sarah och återställer med några väl valda ord ordningen mellan herre och slav.     Denna oväntade vändning visar hur djupt förankrad en förtryckarstruktur är. Trots att Manon ser med avsmak på makens grymhet mot slavarna, är slavarnas roll självklar. I sin totala själupptagenhet upplever hon sig själv som ett större offer. Hon är oförmögen att sätta in sin situation i ett större sammanhang. Som gift kvinna i ett patriarkalt samhälle är hon precis lika mycket en egendom som Sarah. Det är en roman som visar att frihet och frihetens pris är olika för svarta och vita, kvinnor och män. Romanen är skriven på ett precist språk där varje ord valts med omsorg. Valerie Martin är en etablerad författare i USA. Hon har skrivit sex romaner, två novellsamlingar och en biografi om Franciskus av Assisi. Forum har tidigare givit ut I doktor Jekylls tjänst..    Idén till Ägodel fick hon under besök i sina hemtrakter runt New Orleans. Hon märkte att spår av värderingar från 1800-talet fortfarande fanns bland invånarna. ”Det tar aldrig slut”, som hon låter Manon säga i romanens början. Martin har gjort en omfattande research; hon har läst slavägarkvinnors brev, dagböcker och bouppteckningar.     År 2003 fick hon det brittiska Orangepriset för Ägodel. Det delas ut till en kvinnlig skönlitterär författare. Motiveringen löd bland annat”… stiligt återhållsam prosa, där det som lämnas osagt lämnar det mest bestående intrycket hos läsaren”. Namnkunniga författare som Marilyn French lovordar Ägodel: ”Den är levande och gripande. Jag sträckläste den.”

Ladda ner omslag

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2005-09-07 Genre: Romaner Översättare: Ola Klingberg Originalutgåvans titel: Property Originalutgåvans utgivningsår: 2003 Omslagsformgivare: Jonas Hugoson Thema-kod: Skönlitteratur: allmänt Antal sidor: 209 Mått: 142 x 220 x 19 mm Vikt: 416 g Format (utgivningsdatum): Kartonnage, 9789137125985 (2005-09-07)

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare