Bokförlaget Forum, 2020-09-21

Foto: Kate Gabor

Elisabet Nemert skriver om häxprocesser, hedersmord och kärlek

Elisabet Nemert levandegör historien med sina framgångsrika böcker. Hon lyfter fram kvinnorna, står på de svagas sida och sätter samtidigt ord på världens orättvisor. Älvornas kulle är hennes tionde roman, den utspelar sig i Dalarna och berör bland annat häxprocesserna i Sverige på 1600-talet och hedersmord av idag. Efter den stora succén med förra boken Blå längtan återutges nu också de älskade romanerna Bortom stjärnan och Den vita liljan.

"Min bok hyllar de som alltid ställer sig på de värnlösas sida"

I en krönika på SelmaStories skriver Elisabet själv om sina starka känslor för de viktiga ämnen som tas upp nya romanen Älvornas kulle.

Under mina år som lärare och även som volontär inom kvinnojouren har jag stött på så många orättvisor och övergrepp som denna lagstiftning har möjliggjort. Unga flickor, och även pojkar, som i hederns namn tvingats resa till sitt gamla hemland för att giftas bort, mot sin egen vilja och trots att barnäktenskap i vårt land är förbjudet. Vid ett par gyllene tillfällen har jag lyckats förhindra det. Läs krönikan.

Om Älvornas kulle

Sunnanäng, på älvornas kulle invid Siljans strand, ligger huset dit många kvinnor tagit sin tillflykt under århundradens lopp. När Celines make deklarerar att han vill skiljas förlorar Celine både sitt hem och sitt arbete, eftersom maken är rektor på skolan där hon jobbar som lärare. Men hennes syster, Francine, kommer till undsättning och hon får möjlighet att flytta in i det omtalade Dalahuset.

Då och nu vävs samman när Celine hittar en dagbok på vinden. Väl bevarade hemligheter och skakande livsöden framträder i ljuset. Och snart visar det sig att Celines lilla dotter, den sjuåriga Sofia, har förmågan att se det som är fördolt för andra.

Älvornas kulle är en förtrollande berättelse om systerskap över tid och rum – och om den oförutsägbara kärleken som leder oss in på smala, vindlande stigar vi aldrig hade trott att vi skulle beträda.

Om Den vita liljan

Catherina föds år 1460 i Palermo på Sicilien. Hennes mor dör i barnsäng men hinner uppfatta att den lilla bär på en ovanlig inre styrka. Av fruktan för att den känslokalle fadern ska förtrycka flickan bönfaller hon sin svägerska att låta dottern växa upp hos henne i Messina. Catherina får en lycklig barndom, hon uppfostras till en sann renässansdam som även blir mästare på ridning och fäktning.

Men när fosterfadern dör slås hennes tillvaro i spillror. Hennes biologiske far säljer henne för ett stycke land, till en man som är så grym att hon tvingas fly. Under falsk identitet beger hon sig till Florens för att söka sin lycka som konstnär. Av en slump träffar hon Lorenzo de’ Medici, stadens härskare och samtidens störste konstmecenat. Det uppstår en ögonblicklig kontakt dem emellan ...

Den vita liljan är en fängslande roman om ödets och viljans makt, och om utforskandet av vår inre kraft. Läsaren bjuds på en resa genom tid och rum och får lära känna en modig ung kvinna, som vägrar att låta sig kuvas och som utmanar rådande normer. Hennes dramatiska livsöde lämnar ingen oberörd.

Om Bortom stjärnan

Sofia växer upp i den lilla staden Betlehem under romarnas ockupation. En tid då kvinnor inte uppmuntras att gå sin egen väg och styra över sina egna liv, men Sofia har alltid känt att hon inte är som de andra invånarna i staden – hon är annorlunda.

Den oväntade vänskapen med den rike köpmannen Shimon öppnar dörren till en ny värld och Sofia får chansen att ta sig till Rom. Det är ingen lätt resa hon ger sig ut på, men hon är stark och stjärnan som alltid väglett henne ger henne mod. Att alltid skilja sig från mängden tycks vara Sofias lott i livet, och den som är annorlunda blir ofta ensam. Men en dag möter hon en man hon träffat tidigare – fast bara i sina drömmar …

Från adjunkt till författare på heltid

Elisabet Nemert är född och uppvuxen i Stockholm. Idag bor hon med sin familj i Sollentuna utanför Stockholm. Hon är gift och har två döttrar. Elisabet Nemert är adjunkt i svenska, historia, konsthistoria och filmvetenskap. Hon har i många år undervisat på högstadiet och gymnasiet i dessa ämnen. Innan Elisabet Nemert blev författare på heltid ägnade hon sig åt att skriva läroböcker och fackböcker samt åt att handleda och fortbilda skolledare, lärare och politiker i etik, konflikthantering, livsåskådningsfrågor och samtalsmetodik. Ända sedan debuten med Bortom stjärnan har hennes böcker tillhört de mest utlånade på biblioteken. Den förra boken Blå längtan blev en stor försäljningsframgång.